lördag 17 september 2011

Fläskkött i jordnötssås/sataysås

Basmatiris i grytan. Enligt anvisning men alltid med pyttelite mindre vatten än vad som anges på förpackning, samt en dutt olja.
Rödskimrande gryta med fläskkött i het sataysås.



Det här receptet finns på lite annat sätt tidigare i den här bloggen, men oj så gott det blev när jag gjorde det idag, med modifierat och mycket enklare recept, så att:

Grytkött i bitar, t ex fläskkotlett, picnicbog, eller något annat, ca 400 g
Jordnötssmör 0,5 dl
Kinesisk soya 2 msk eller lite mer
Krossad vitlök 2-3 klyftor
Sambal oelek 2 tsk eller mer om man vill
Smör - att steka i
Vatten 1 dl eller efter smak för lagom konsistens

Salt och peppar efter smak, men det är inte säkert det behövs.

Fräs köttet i smör tills det får stekyta, fräs den krossade vitlöken med köttet mot slutet. Ringla över kinesisk soya. Skeda i jordnötssmör, I med sambal oelek, jag tog dubbelt så mycket som jag brukar använda, dvs 2 rågade teskedar. Det här ska bli starkt! Späd med vatten, smula i en halv buljongtärning. Smaka av. Förvånas, förfäras över enkelheten och hur jädrans gott det blev!

Servera med basmatiris/Boel

Älgmiddag med potatisgratäng och kantareller









Vilse i spenaten
Imorse gav jag mig ut i skogen, som ligger norr om mitt hus. Det är en stor vild skog med rejält kuperad terräng, några hyggen, en del gallrat, men fortfarande en hel del gammelskog med gran och mattor av mossa. Det borde finnas svamp där, tänkte jag. Det fanns det. Ett hav av trattkantareller, och även en hel del gula kantareller. Jag plockade så mycket jag orkade, det var bara en bråkdel av det som fanns. Därefter gick jag vilse. Det var lite läskigt, man är ju en City Girl after all. Men jag hittade efter en stund ut ur skogen. Det var uppenbart att jag faktiskt tappat orienteringen och gått åt fel håll, för jag kom inte alls ut där jag hade tänkt. Hunden var med förstås. Så vi knallade hemåt och sedan lagade jag äntligen älgmiddag.

Laga söndagmiddag
Potatisgratängen är Nigellas recept, förmedlat av Sus. Lite modifierat av mig. Jag fräste hackad lök och vitlök i smör, sedan 5 dl lika delar vispgrädde och mjölk, i med potatisskivor och låt koka en stund, krydda med salt, peppar och en nypa muskonöt, slå hela alltet i en smörad form, klicka på smör på toppen och in i 225 graders ugn, tills färdig. Det tog ca 30 min och den blev läckert gyllenbrun. Kantarellerna förvällde jag och sedan fick marinaden som älgköttet legat i kokas ihop och slås över kantarellerna som först frästes i smör och därefter beströddes med 1 msk vetemjöl, ungefär 1 msk. Vispgrädde på det. Smaka av med salt och lite peppar om det behövs, smaksätt såsen med svart vinbärsgelé.

Marinaden till älgen bestod av vitlök, rödvin, honung, ett par rosmarinkvistar, lite salt, svartpeppar och kinesisk soya. Till maten serverades som tillbehör svart vinbärsgelé och mina egna saltgurkor./Boel



Svart trumpetsvamp, trattkantareller och stolt fjällskivling i mitt stekjärn. Stektes sedan i smör och duttades ihop med crème fraiche. Hur gott som helst.

måndag 12 september 2011

Moussaka

Påsk 2011 var vi på Kreta, och förälskade oss gränslöst i Moussaka. Den smakade annorlunda, bättre helt enkelt. Vi fick några tips från resturanten, köpte en kokbok, åkte hem och provade. Det blev en del försök innan vi till slut upplevde den perfekta Moussakan, som vi gjort alldeles själva!
Mycket pyssel är det. Tar lång tid. Men, om man lagar maten tillsammans med någon man tycker om, och ett glas vin (eller två..) så känns tiden riktigt väl använd.

2 stora auberginer
4-5 ganska stora potatisar
1/2 kg köttfärs, allra helst av Lam.
1 lök
2 klyftor vitlök
1 msk paprikapulver
1 kanelstång
1 lagerblad
1 msk tomatpuré
1/2 burk krossade tomater
3 äggvitor
4-5 msk riven ost
4-5 msk finhackad persilja
Salt & peppar

bechamelsås:
Smör
Mjöl
mjölk
Salt
Muskotnöt
3 äggulor

Skär auberginerna i skivor, salta och låt ligga i minst 30 min. Skölj av saltet, och krama ur vätskan ur auberginskivorna genom att pressa med handflatorna.
Stek skivorna i olivolja till de får lite färg, och låt de torka på hushållspapper.
Skala och skiva potatisarna. Koka i saltat vatten 10 minuter.

Stek löken, och ha i krossad vitlök. Tillsätt köttfärsen, och låt det få färg. Ha i tomatpuré, krossade tomater, kanelstången, lagerbladet och paprikapulver. Låt det stå och puttra ca 10 minuter. Salta och peppra. Ställ åt sidan och låt det svalna.
När köttsåsen svalnat, ta ut kanelstången och lagerbladet, tillsätt persiljan, osten och äggvitorna.
Gör en bechamelsås (vanlig vit sås) gör den härligt krämig, och smaksätt med muskotnöt. Låt såsen svalna.
Tillsätt äggulorna och potatis-skivorna.

Lägg auberginskivorna i botten på en stor form eller portionsformar. Lägg köttfärssåsen ovanpå, och potatis-bechamelsåsen överst. Klicka på några smörtärningar.

45 minuter i ugnen, 180 grader.
Så är det bara att njuta, helst med en god rödvin till.
/Linnea

fredag 9 september 2011

Kongolesisk kyckling med Pistou


Det började som så att min väninna D såg att jag hade grönmynta i trädgården. Vi bestämde då att vår nästa middag skulle bli ett av hennes paradnummer från hemlandet. Hon hade redan bjudit mig och smeden på en fiskrätt som smakade himmelskt. Mitt bidrag till rätten nedan var pistoun, den var redan färdig, sedan dagen innan. Och kombinationen blev en fullständig överraskning för oss båda! Det här var årets surprise. Det var så osannolikt gott. Något av det godaste jag ätit. Och så enkelt och relativt billigt trots allt.

KYCKLINGGRYTA
1 kyckling tinad eller färsk, delad i sex delar.
1 gul lök
1 halv habanerofrukt (den lite fyrkantiga pepparfrukten, finns i orientbutiker)
1 näve grönmynta (färsk)
Några cocktailtomater
Smör att steka i
Några matskedar crème fraiche
Salt och peppar

Fräs den delade kycklingen i smör, lägg i hackad gul lök, hackade tomater, hackad grönmynta (inte mycket typ högst två matskedar), salta och peppra försiktigt, stormkoka i gryta med lock. Häll på ca 1 dl vatten, om det inte finns vätska nog. Dutta i lite crème fraiche.

PISTOU
1 kruka färsk basilika
1 påse riven pecorino eller parmesan eller den typen av ost
3-4 vitlöksklyftor
1,5 dl rapsolja eller efter tycke.
Mixa ovanstående med en stavmixer till en slät sås.
Dutta i en nypa med flingsalt om du har.

Servera kycklingrytan med kokt potatis (egentligen sötpotatis, men det här gick lika bra)
och ringla pistoun över hela anrättningen.

Det blev så jävla gott. Vi var helt förstummade, därefter blev vi helt lyriska och pratade i munnen på varandra. D var dessutom imponerad över att jag kunde dela en kyckling i sex eleganta delar, det trodde hon inte om oss svenskar. Jag kommer faktiskt inte ens ihåg vem som lärt mig. Tror hemifrån./Boel

Godaste grillmiddagen någonsin


I år har jag ätit två måltider som utklassar det mesta. Det här är den ena. Vi blev alldeles tysta. Jag kommer aldrig att glömma det. Däremot har jag glömt exakt vad jag gjorde med köttet. Men jag tror marinaden bestod av krossad vitlök, sesamolja, salt, peppar, soya och lite lite sweet chillisås, samt torkad timjan. Potatisen var kokt i massor av dill såsom min vän tycker om och som jag då nyligen lärt mig. Till det hade vi färdigköpt Aioli, nämligen Alains Aioli, som är väldigt god. Trädde kött och några små tomater på ett spätt. Salladen är den salladen jag gjort hela sommaren. Baserat på att den som jag älskar äter detta sommartid. För mig var det nytt och jag gör på mitt vis, tror jag, nämligen hackar den östgötska färsksaltade gurkan (en specialitet från trakten som går att köpa i alla livsmedelsaffärer här), och delar tomaterna, strör över timjan och ringlar över lite olivolja. Ja, måltiden i sin helhet blev i klassen: ögonen tåras. Men ack så enkelt samtidigt. Det var den godaste grillmiddag jag någonsin ätit./Boel





©boel2011

Årets saltgurkor


Efter att ha tillbringat en sommar med en vän som ständigt vill äta färsk östgötsk saltgurka, så bestämde jag mig för att göra en sats med mina saltgurkor, såsom jag brukar göra dem, sedan några år tillbaka, mer inspirerade av cornichons och medelhav, med pepparfrukt, örter och vitlök. Till skillnad från receptet här nedan, fick de bara ligga i den första saltlagen några timmar. Och jag började äta av dem redan efter ett par dagar. Min vän blev serverad dessa saltgurkor till en av våra återkommande söndagmiddagar och jag hann bara titta bort och sedan tillbaka så var de borta, puts väck, jag förmodar uppätna. Det tog jag som ett gott betyg.

Här är grundreceptet

Enkelt, billigt och intressant att titta på!

måndag 5 september 2011

Kyckling i lergryta med svart trumpetsvamp och hasselbackar


Åh, så gott och svampen plockad alldeles utanför husknuten, rent magiskt.

Jag var så sjuk, ont i halsen och feber och allt det där, stapplade omkring, men tänkte, eftersom jag skulle ha besök att jag stapplar ut en bit i skogen och ser om det finns någon svamp. Jag har förvisso aldrig sett någon svamp där, men med ett nyväckt svampplockarintresse så får man inte missa något av intresse. Tjugofem meter ut ser mina febriga ögon något mörkt på marken, en stor mörk sak. En jättestor svart trumpetsvamp. Wow, finns det en måste det finnas fler. Ja det fanns det. Massor. Den fina gröna mossan var täckt av dessa dyrgripar. Det blev till en oerhört god söndagmiddag. Kyckling i lergryta med hasselbackspotatis och svampsås med äkta vispgrädde!

Kycklingen fick en marinad med vitlök, smält smör, olivolja, salt, peppar och lite honung, rött paprikapulver.

Potatisen skars enligt konstens alla regler, dvs halvera och strimla sedan men inte enda ner i botten utan halvorna ska hålla ihop. Dutta över smält smör. Men jag använder inte ströbröd, som det är i de flesta recept till denna klassiska potatisrätt.

Svampen fick puttra ur sitt spad i en het stor panna, och sedan fräste jag den i smör, saltade och pepprade försiktigt och hällde på vispgrädde och lät det puttra en lagom stund. Jag tycker nog att svart trumpetsvamp är den godaste matsvamp jag ätit. Förutom tryffel förstås. Kantareller är gott men kommer inte riktigt upp i den här ligan. Jag serverade med svart vinbärsgelé, icke att förglömma. Jag åt denna måltid med någon som jag älskar och det gör det inte mindre gott. Idag har jag ätit upp resterna och det var minst lika gott om inte godare./Boel


Svart trumpetsvamp, även kallad skogens svarta guld.