torsdag 28 juni 2012
Grillad fläskkarré med potatissallad och tillbehör
Marinaden: sesamolja, vitlök, paprikapulver, flingsalt, svartpeppar eller annan favvokrydda. Men timjan ett måste tycker jag, helst färsk och så något sött, honung eller sweet chili. Låt köttet ligga i marinaden i några timmar. När köttet är färdiggrillat låt det vila en stund inslaget i folie.
Potatissallad: Dela kall färdigkokt potatis, blanda med lika delar crème fraiche och gräddfil, ta hälften så mycket majonäs. Klipp i rikligt med dill och gärna gräslök också. Häll i lite lite socker, bara en smula. Smaka av med salt och svartpeppar.
Couscous med grillad tomat: Laga couscousen enligt anvisningar, men gör vattnet till en buljong, och ha i en skvätt olja (jag lagar ris och bulgur på samma vis). Grilla tomaterna samtidigt som du grillar köttet, de ska gärna bli lite sotiga. Låt svalna hacka och blanda med couscousen, smaka av med salt. Det ska smaka lent och runt. Vilket förutsätter att buljongen är god, servera rätten ljummen eller kall.
Tsatsiki på svenska: riv gurka, häll på salt, låt ligga en liten stund, tills den vattnat ur sig. Blanda med krossad vitlök och gräddfil. Smaka av, där ska finnas en viss sälta men inte för mycket. Ringla en god olivolja över.
Till detta serverades en färdig mangoraja sås, Rydbergs som just nu är husets favorit.
Detta var invigningen av min extremt söta nya klotgrill. Som jag antar blir sommarens hit bland den del av populationen som gillar färg. /Boel
köttgryta med tomat och ris (fläskkött)
Köttgrytan: Använd grytbitar av gris, eller annat fläskkött, typ fläskkotletter, skinkstek, fläskkarré eller fläskfilé som du delar till lagoma små grytbitar. Krydda med salt, peppar, paprika, vitlökspulver och spiskummin - rejält med spiskummin. Fräs köttet i olja, hacka tomater och fräs dem med köttet. På med lock och stäng plattan. Låt stå på eftervärmen tills riset är klart. Riset: Koka upp vatten enligt paketets anvisningar, gör en buljong av fond eller tärning. Häll i en skvätt olja och en klick tomatpuré. I med riset (jag använder basmatiris), krydda med t ex timjan och curry. Låt stå tills klart. Eftersom köttet har fått stå med lock och gona sig bör det ha bildats en välsmakande sky att dutta på riset. Enkelt snabbt och jättegott. /Boel
måndag 25 juni 2012
Thé à la menthe - myntate
Thé à la menthe, eller på svenska, myntate, ett te gjort på grönmynta konsumeras i stora mängder i Marocko. Egentligen ska det göras i en tjusig silvrig tekanna, men i brist på sådan kan man faktiskt laga teet i en vanlig tekanna eller i en kastrull.
Det viktiga är att man använder sig av "Chinese gunpowder tea",
ett grönt torkat te och färsk grönmynta. Båda delarna finns att köpa i de flesta "orientbutiker". Grönmyntan kan man så själv, men se opp! Ofta så vet man inte vad det är för slags grönmynta, antingen man köper plantor eller frön. Det finns tusentals myntor, som dessutom hybridiserar lätt och själv jagade jag i flera år efter riktig grönmynta, som nu underhåller sig själv i min örtagård och kommer upp år efter år.
Men innan dess fick jag brottas med alla möjliga underligheter, oftast pepparmintshybrider som var skarpa i smaken. Inte gott alls. Hur vet man då att det är grönmynta? Det känner man på lukten. Gå in i närmsta "orientbutik", köp en knippe och lukta på den. Så ska grönmynta dofta.
Marockanerna vill ha detta te sött, mycket sött. Men jag brukar dricka det osötat.
Det sägs vara nyttigt för matsmältningen och för andedräkten. Med socker smakar det lite som smält tuggummi, och det låter ju inte så upphetsande. Men det är faktiskt det, bara man får vänja sig. Då blir det beroendeframkallande. Åtminstone sommartid.
Denna dryck kallas också lite skämtsamt Morroccan whiskey. I Nordafrika serveras teet oftast i vackra dekorativa glas. Men det går lika bra med ett vanligt dricksglas. Att dricka det i en kopp förtar dock lite av den kosmopolitiska upplevelsen. /Boel
Etiketter:
nordafrikanskt,
te,
thé à la menthe,
världens kök,
örter
Östgötasallad
Färsksaltad gurka och cocktailtomater, lägges upp på valfritt vis. Den här gången la jag som synes gurkan i mitten och tomaterna runt om. Men man kan också blanda runt. Strö torkad timjan över. Ringla sedan olivolja lite tjusigt över alltihop.
Här i Östergötland kan man köpa Brinks färsksaltade gurka i lösvikt i nästan alla matbutiker. Men man kan också göra egen, sök uppe i hörnet, för jag vet inte hur man länkar i nya "Blogger". Lokalt har vi de berömda Mon-tomaterna, från Långrådna, men det går förstås bra med vilka cocktailtomater som helst.
Fräscht, gott med klassisk smak till bl a grillat./Boel
Vildsvinsfilé och rådjur på grillen
Inga konstigheter överhuvudtaget. Stekt potatis med lite gräslök, färdig Rydbergs mangorajasås (god!), färdig bearnässås, och så en bit vildsvinsfilé, samt rådjursfilé på grillen, som sen får vila en stund i aluminiumfolie. Detta är ett svepande recept, jag vet till exempel inte i skrivande stund vilken temperatur köttet ska ha. Vildsvinsfilén ska vara genomstekt men det behöver inte rådjuret vara. Det blir lite mer spännande när man inte riktigt vet vad man gör. Blir det en kolbit eller något mumsigt? Den här gången gick det bra./Boel
Falska Röken
Nej, det är inte ett foto ur filmen Tillbaka till framtiden utan en liten rök gjord helt i folie. |
Såg på en jaktfilm, att det var busenkelt att göra en egen improviserad rök för att snabbröka nyskjutet vilt i skogen. Nu hade jag inget vilt, så jag gav mig helt enkelt på att röka lax och musslor den första gången, och lax och räkor den andra och trejde gången. Såhär går det till: Lägg några kvistar enris i botten av en aluminiumform, slå in vad du nu ska röka i aluminiumfolie och lägg ovanpå. Salta först på båda sidor av fisken eller köttbiten, eller vad du nu ska röka. Jag använder med förkärlek flingsalt. Viktigt är att se till att det är hål i folien så att röken kan sippra in. Slå in allt i folie. Ställ in i en brasa, när det börjar ryka ställ vid sidan och låt stå tills du tror det är klart, ca en halvtimme lät jag laxen stå. Både musslor och räkor blev jättegoda, med mild fin röksmak. Jag fuskade och använde vanliga konserverade musslor i vatten, som jag efteråt ringlade olivolja över. De blev de banne mig bra mycket godare än de där färdigrökta i olja, som man kan köpa på burk. Räkorna var färdigskalade i fryspåse, men det kunde man inte tro. Såhär borde man kunna röka allt möjligt.
Blir underbart gott. |
Typisk svensk midsommarmat
På mitt midsommarbord fanns i stora drag:
Matjessill
Gräddfil
Gräslök
Hårdkokta ägg
Kallrökt lax
Nypotatis
Köttbullar
Prinskorv
Janssons frestelse
Rökt ål
Romsås (färdigköpt som blandas med en rejäl klick crème fraiche och mer färskhackad dill)
Efterrätten: Vaniljglass
jordgubbar
jordgubbssylt
chokladsås
Chokladsåsen: lika delar kakao, vatten och strösocker. Jag hällde dessutom i en skvätt vispgrädde, men det är inte nödvändigt.
Vi var två personer till bords vilket gjorde att de två litrarna med jordgubbar
räckte till en formidabel jordgubbsorgie, jag gjorde både jordgubbssylt och saft.
Dessutom vankades det framemot natten digestivkex och ost. Vi drack till all denna mat rosévin och lite öl. Den här sortens traditionella midsommarbord är egentligen inte min melodi. Men det var mitt sällskap som ville ha det så, och fördelen var ju faktiskt att det inte var så mycket stök med maten. Det enda jag behövde förbereda var Janssons och köttbullarna. Det gjorde jag dagen innan.
Två dagar senare fanns det fortfarande lax, sill och potatis kvar. Av potatisen gjorde jag en supergod potatissallad bestående av lika delar crème fraiche, gräddfil och majonäs. La sedan i rikligt med hackad gräslök och dill. Och hör detta: en liten liten klick med Västervikssenap, som är lite stark söt lokal sak som bifogade en intressant touch av sötma till potatissalladen. Mycket godare än så blir inte en potatissallad. Men en svensk traditionell midsommar har sitt pris i ökat midjemått. Det får bli en väldigt smal kommande vecka./Boel
Etiketter:
fisk,
husmanskost,
midsommar,
smårätter
onsdag 13 juni 2012
Broskränga - äckligt, nej inte alls
Jag måste slå ett slag för broskrängornas vara. Ty inga av mina arbetskamrater visste vad broskrängor var för något. Broskrängor är kött. Som vilket griskött som helst, i det närmaste likt revbensspjäll, men med brosk snarare än ben i sig. Men inte heller jag vet egentligen vad det är för del av grisen. Så jag googlade och då visade det sig att det finns ytterst lite information om broskrängor. Jag som har lagat dessa godbitar i mer än trettio år, ända sedan jag var en fattig sjuttonåring som bodde vid Möllevångstorget i Malmö. Men där kallas de bröstben, vill jag minnas, eller så minns jag fel. Men där fanns de, i köttbutikerna som låg runt torget. Lite billigare i kilopris än det mesta kött, men dyrare än de tråkiga fläskbenen. De var jättegoda att ugnsteka eller grilla och servera med t ex potatismos. Jag minns att jag ibland hårdgrillade dem till tv-snacks. Man kan också använda dem i grytor eller vad som. Ungefär som man använder just revbensspjäll, eller grytbitar av gris.
I Stockholm letade jag, när jag bodde där, och hittade först efter åratal i någon saluhall. Där fick jag någon slags förklaring att det handlade om hur man styckade grisen och därför finns det inte överallt. Sedan flyttade jag till Valdemarsvik, i Östergötland, och här finns det lika ofta som runt Möllan. Märkligt va? Och i Malmö kan man t o m köpa rökta broskrängor. Nu ska jag imorgondag ta reda på vad broskrängor egentligen är för del av grisen, för jag vet inte det. Men folk skriker högt bara jag säger ordet. Broskränga - äckligt./Boel Ps. nu är det morgondag och jag har fortfarande ingen aning om ursprunget till denna kontroversiella grisdel. Däremot ska jag nu avslöja att jag tillhör den sortens primitiva människor som också gnager i mig brosket, inte stora broskbitar men de små knastriga. Gillar kycklingbrosk också. Det brukar inte vara någon större konkurrens kring matbordet om det.
I Stockholm letade jag, när jag bodde där, och hittade först efter åratal i någon saluhall. Där fick jag någon slags förklaring att det handlade om hur man styckade grisen och därför finns det inte överallt. Sedan flyttade jag till Valdemarsvik, i Östergötland, och här finns det lika ofta som runt Möllan. Märkligt va? Och i Malmö kan man t o m köpa rökta broskrängor. Nu ska jag imorgondag ta reda på vad broskrängor egentligen är för del av grisen, för jag vet inte det. Men folk skriker högt bara jag säger ordet. Broskränga - äckligt./Boel Ps. nu är det morgondag och jag har fortfarande ingen aning om ursprunget till denna kontroversiella grisdel. Däremot ska jag nu avslöja att jag tillhör den sortens primitiva människor som också gnager i mig brosket, inte stora broskbitar men de små knastriga. Gillar kycklingbrosk också. Det brukar inte vara någon större konkurrens kring matbordet om det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)